En realistisk optimist
Jalla! Jalla! Sverige för alla!
Istället för att ligga i sängen hela dagen och vara lite halvdeprimerad och uttråkad.... Förmodligen ätit en massa chips och andra onyttigheter också, så åkte jag till Västerås.
Vad har jag gjort i Västerås? Jo, jag åkte dit för att besöka storasyster och för att vara delaktig i skolans demonstration mot Migrationsverket. Tydligen har 6 elever hotats att bli utvisade från Sverige helt utan anledning.... Ungdomar som bott i Sverige i flera år får helt plötsligt inte stanna kvar utan måste åka tillbaka till krigsdrabbade länder.
Mänskliga rättigheter, vad är det?
12/12 -12
Det har blivit lite av en vana att blogga lite på kvällen. Mellantimmen då man är ganska trött, men ändå är det för tidigt för att sova....
Så jag fördrivet tiden nu och klockan 23.00 börjar House, då kan jag krypa ner under täcket och börja halvsomna framför den haltande och ibland elaka doktorn.
Annars då? Jag mår bra men är dock lite besviken för att det inte hänt något roligt idag och jag har heller inte haft någon vidare tur. Det är trots allt den 12/12 -12 och 12 mitt turnummer.... Men men, jag kanske har haft tur fast jag inte vet om det....vem vet? Hade det varit en helt vanlig dag kanske hissen hade pajat och jag fallit 10 meter rakt ner i avgrunden och dött....
Aja, det var allt. Hej då
Mat!
Kom hem och fick äta god mat som älskling lagat! Sååå jädrans gott
Bye Bye syrran
Åkte in till stan idag för att säga hej då till syrran för att hon åker till Berlin igen. Så till jul fattas båda mina systrar...tråkigt. Efter det blev det lite shopping och ta tag i några ärenden.
Och dem senaste dagarna har jag varit ledig, sett massa avsnitt av The real housewives of Beverly Hills och varit barnvakt åt Aaron och Levi! Imorgon blir det jobb igen.
Puss och kram
Ett sjukligt beetende.
Jag spenderade ungefär 1,5 timme inne på H&M idag...fanns jättemycket fint som jag ville ha. För en gång skull provade jag kläder också i butiken. I vanliga fall brukar jag inte göra det. Tar sån jävla tid och jag tycker om den där impulsen. Bara köpa något, snabbt. Känslan av att kunna hänga in något nytt i garderoben gör mig lite glad. Okej, jag märker redan nu att jag verkar lite störd på den här fronten.
Jag står i provhytten, provar kläderna och allt sitter perfekt. Jag går ut ur provrummet och en anställd säger snällt att jag kan hänga alla provade kläder på klädställningen (eller hästen, en specialterm för oss som jobbar i butik, hehe). Nej, sa jag och gick ut med famnen full av kläder och hon såg förvånad ut över att jag skulle ha allt. Hmmm...
Jag ställer mig i kön och ska betala. Sedan drabbas jag av sådan ångest, kollar på alla kläder som jag håller i och känner att jag inte vill ha nånting alls.Går ur kön och hänger tillbaka allt på rätt plats.
Är jag störd?!
7e december
Kuckelikuuuu!
Idag är jag ledig och brukar ha följande rutiner på mina lediga dagar:
- sova till 9.20
-slå på tv3 och kolla på The real housewifes of Beverly Hills
....
Har ni sett The real housewifes of Beverly Hills? Jordens mest underhållande program (och ganska lättsamt att se såhär direkt på morgonen när huvudet fortfarande är lite mosigt)
Hörs!
Myskväll
Nu ska vi poppa popcorn, dricka julmust och se på någon film! Vilken vet jag inte och jag bryr mig inte så mycket heller för jag kommer ändå bara somna....efter att popcornen är uppätna såklart ;)
en bild på oss när vi är i Tyyyrkihiet
Fyllepartajj (Julfest med jobbet)
Tänkte ägna några minuter här framför datorn med att skriva lite. Jag är ändå ensam hemma och har alla 21 kvadratmeter för mig själv. Visserligen är det lite kyligt här, men ensamtid är aldrig fel. Jag skall försöka blogga lite igen, det är ju så jävla kul när man väl är inne i det! Lägga upp lite ego-bilder på sig själv, skriva om sin ganska ointressanta vardag, beklaga sig över saker och ösa konstiga och sentimentala kommentarer om oviktiga saker och ting. Men vem fan bryr sig om vad jag skriver? Inte jag i alla fall.
Jag har skrattat åt mig själv dem senaste dagarna när jag tänker tillbaka på julfesten. Ibland tror jag att jag fortfarande är bakis. Men det kan jag väl inte vara, eller? Haha. Nej. Julbord+öppen bar+bra sällskap+öppen bar+öppen bar+öppen bar+min kärlek vid min sida+bra musik. Helt plötsligt står vi och hånglar på dansgolvet. Med tunga och allt. Vi hånglade sådär grovt så man blir äcklad om man skulle se några andra göra det. Så, vi kan kalla det för fyllehångel, för allt som har med fylla att göra är oftast okontrollerat, ohämmat och bara så jävla bra. Just då. Förstå mig rätt, att hångla är bra. Finns säkert några studier på att folk borde hångla mer för att släppa loss lite fler endorfiner och bli gladare, precis som med kramar. Fast omständigheterna kunde ha varit lite annorlunda.
Jag och den jag är ihop med är nämligen kollegor. Vi har varit ihop i ett år. Vi har hållt vårat förhållande hemligt i ett år, tills julfesten. Jag minns det såhär: Det är jag och Jimmy på dansgolvet. Vi dansar, bara han och jag. Vi är på fest med våra kompisar, vi kör ett grovhångel (fyllehångel), musiken dämpas, det är bara han och jag igen. Klick, tillbaks till verkligheten igen (torkar mig runt munnen), jahopp, där står Sverigechefen, resterande av våra kollegor och våran chef. What to do?
På något sätt har det minnet lagt sig långt bak i huvudet, hjärnan har använt sin sellektiva förmåga och det har glömts bort. Tills jag kommer till jobbet igen och blir påmind. By the way, it's now official!
