johannaarlesten

Så har åren gått och jag har vuxit med dem till en ålder av 21. Vilket i och för sig inte är en ålder. Jag har bara gått upp lite mer i vikt, typ. Fast inte så mycket. Inte för att jag bryr mig. Jag har bestämt mig för att jag nångång ska böra plugga. Till vad vet jag inte. Men att jag ska, det är ett faktum. En dag kommer jag vilja ha barn. Det vill väl alla? Då vill jag inte stå där utan utbildning. Nä. Jag gillar barn. Eller jag har börjat gilla barn, dem är inte så tokiga ändå. Det är väl mest jag som är knäpp. Fast barn blir inte akuellt förän om många år...så jag vet inte riktigt varför jag skriver om det? Poängen är i alla fall att jag vill ha en vettig utbildning.

Veckan började på värsta tänkbara sätt. Det är måndag och jag tror att jag är ledig så jag vaknar när jobbet ringer och undrar vart jag är. Den ångesten går inte att beskriva, sånt man har drömt mardrömmar om. Jag hade tydligen kollat fel i schemat...Klant. Jag blir en timme sen och alla skrattar åt mig. Ja, tänkta er...det kan även hända mig! Fast det kommer aldrig hända igen...haha.

Hela veckan har faktiskt varit riktigt bra, även om jag är trött efter många dagars arbete. Igår blev det AW med en del av kollegorna, drog först och käkade på en kinarestaurang och sen drog vi vidare till ett sunkställe precis bredvid för att det regnade så djävulskt mycket. Musiken var aphög och drickan billigt utspädd. Haha. Men det var trevligt.

Ja, och här sitter jag nu och ska snart lyfta på mig för att göra lasagne. Ha de bra ni!

Veckan började på värsta tänkbara sätt. Det är måndag och jag tror att jag är ledig så jag vaknar när jobbet ringer och undrar vart jag är. Den ångesten går inte att beskriva, sånt man har drömt mardröm om. Jag hade tydligen kollat fel i schemat...Klant. Jag blir en timme sen och alla skrattar åt mig. Ja, tänkte er...det kan även hända mig! Fast det kommer aldrig hända igen...haha.

Hela veckan har faktiskt varit riktigt bra, även om jag är trött efter många dagars arbete. Igår blev det AW med en del av kollegorna, drog först och käkade på en kinarestaurang och sen drog vi vidare till ett sunkställe precis bredvid för att det regnade så djävulskt mycket. Musiken var aphög och drickan billigt utspädd. Haha. Men det var trevligt.

Ja, och här sitter jag nu och ska snart lyfta på mig för att göra lasagne. Ha de bra ni!

Lugn söndag och måndag då jag har varit ledig! Två dagar i rad, lyx. Men nu längtar jag lite till att jobba igen. Blir alldeles för rastlös. Ikväll har vi lagat Yakiniku, en japansk rätt med lövbiff. Stört gott! Nu sitter jag och inväntar Big Brother ;)

cocoo.se har riktigt snygga halsband och ringar, speciellt "kraghalsband" som är väldigt hett. Jag har turen att ha en cocoo butik alldeles runt hörnet. 

Så har ännu en dag passerat, dock inte obemärkt som kanske vissa andra dagar. Nej, den här dagen var fylld av bajslukt. Bajs är äckligt. Väldigt jättejätteäckligt. Något man helst inte vill utsättas för är bajslukt, eller bajs i någon slags form. Speciellt inte från någon okänd kund i butiken. Jag tyckte att det luktade avföring i butiken runt om vid kassan där jag stod och tog betalt. Först tänkte jag att det var någon stackare som måste ha klivit i hundskit och sen dragit med det in. Men det stod klart för mig ganska snart att så var inte fallet. Nej, det var något mycket värre. Det var inte från någon hund. Det var från en människa.

Och här har vi en bild som är tagen från min nya, fina iphone. Efter jobbet igår gick jag och Jimmy och skaffade oss varsin iphone...han tog dock 3 som operatör medan jag tod Telia. Lite dyrare, lite bättre och dessutom ingick spotify i ett år. VÄÄÄÄÄRT! Uuuuuh, happy happy.

Hallå Hallå! Jag har inte skrivit på aaaaslänge haha...Jag har bara inte haft något att skriva om och därmed känt att jag inte ska ha med en blogg att göra. Men nu fan, nu ska jag skriva lite och förhoppningsvis fortsätta med det :) 


Måste berätta om en händelse....För några veckor sen var jag på Hemköp för att köpa lunch. När jag skulle ta rulltrappan upp ser jag en mamma vid andra änden av rulltappan som skulle försöka åka ner med sin barnvagn....Men hallå? Rulltrappan går ju uppåt, hur fan ska hon ta sig ner för den??? Dessutom med en barnvagn? Okej att man kanske är äventyrlig, men där går gränsen. Det roliga är att jag börjar fundera, "Herregud, är det jag som åker åt fel håll i rulltrappan!?" Men sen förstår jag att nej, det är den tankspridda mamman med barnvagn som är helt ute och cyklar. Ser hon inte att jag åker uppåt!? Borde inte någon slags klocka ringa då? Haha. "Det där kommer inte gå så bra!" skrek jag då och då förstår hon vad hon är påväg att ge sig in i. Så, hon börjar backa. Problemet är då att en köbildning har hunnit bilda sig bakom henne på cirka 30 pers...som tror att rulltrappan som går uppåt, är den som går nedåt....hmm. What can I say?

Nu ska jag äta glass med stelnande chokladsås (har ni prövat den??? Så jävla god) och tycka synd om mig själv för jag är jättesjuk.

Hörs någon annan gång! Puss o Kram

Hej och godmorgon!

Nu ska jag gräva fram mina kockkunskaper, någonstans inom mig finns dem väl....hoppas jag!!! Om inte annat, ska jag väl försöka väcka dem till liv igen. Jag följer trotsallt Masterchef USA, så nånting borde man väl få ut av tv-tittandet....(även om pannbiffar säkert klassas som lämpligt för barn i 5-års åldern att kunna laga). Hörs!

Gick upp straxt innan sju imorse, inte helt vid medvetande. Men jag skulle säga hej då till min lillasyster för nu ska hon till Berlin i ett år...Känns väldigt konstigt att hon ska vara så långt bort, så länge. Hon är trotsallt min andra hälft. ♥

Jag ska nu ägna några få minuter till att skriva några rader, eller det lär väl bli rätt många förresten. Att sitta på en buss i 6 timmar och 35 minuter framkallar rätt så många funderingar och reflektioner. Så jag är alltså nere i småland nu, för första gången på tre månader. När bussen började rulla in mot stan så fick jag klaustrofobiska känslor. Jag ville bara ta första bästa buss och vända om. Jag menar inte att det är något fel på Kalmar (eller jo, kanske lite). Det är en väldigt vacker liten stad. Men ja, litet var ordet. Jag kan inte förstå hur jag stod ut att bo med två killar i ett litet råttbo där en schizofren gubbe som trodde att han var James bond som hyresgäst och att under mig bodde 5 illegalt invandrade polacker som rökte hasch utanför mitt fönster. Att jag aldrig hade tid för mig själv, aldrig kunde vara ensam hemma och göra precis som jag ville. Fy fan, helvetes moster vad jag mådde dåligt. Det inser jag nu. Hur fan stod jag ut? Å andra sidan, om jag inte hade insett vilken misär jag befann mig i, hade jag heller kanske aldrig flyttat. Jag har bytt upp mig på många möjliga sätt och vis.

Till vilken nytta ska man spara ut sina naglar när man ändå vet att dem så småningom skivar sig, går av och blir ojämna. Visst, det är fint ett tag tills något av det ovannämnda händer. Varför ska man tro på något som sedan kan visa sig vara helst falskt? Ibland kan man vara så blind fast allt är så uppenbart. Sedan slår det ned som en blixt från klar himmel. Och det gör ont att veta sanningen. Trotsallt är sanningen det man vill och förtjänar att få höra. Och dem där naglarna lär man sig att fila efter ett tag.
/Jojjo

Det är nämligen såhär att jag inte har något fungerande internet hemma, hmm. Lite surt men samtidigt lite skönt. Vill bara hälsa till er att jag lever! Jag slänger in en bild på mig och Maggan, det blir bra va?

Jag är faktiskt lite pirrig, såhär på morgonkvisten. För idag är idag som jag ska ut och svira. För er som känner mig, vet ni ju att jag förr i tiden var ute i princip större delen av hela veckan. Men sedan jag flyttade till sthlm har det blivit ändring på det (och min lever har aldrig mått så bra som den gör nu). Det finns faktiskt mycket positivt med att inte gå ut så mycket: Slippa mörka ringar under ögonen efter att ha sovit endast en timme från det att man kommit hem från festandet, man lägger inte på sig några extrakilon då avstående från alkohol gör en jädra skillnad på kroppshyddan, slippa bekymret med att aldrig veta vad man ska ha på sig, spara på hjärncellerna (?) och sist men inte minst: spara pengar som annars skulle ha gått till alkohol, inträde m.m. Givetvis har man oftast så jäkla kul varje gång man går ut, så allt jag skrev innan har absolut ingen betydelse. Ikväll ska vi ha kul!