prestationsångest
Är det bara jag som lider av prestationsångest eller finns det fler där ute som har samma problem? Eller ja, problem och problem är det väl kanske inte. Det tyder bara på att man vill uppnå bästa möjliga resultat i vad man än gör. Men nånstans finns det en gräns. Gränsen går när man hela tiden tycker att det man gör och åstadkommer inte duger. Man har sådana höga krav på sig. Hela tiden. Varje dag. Härom dagen fick jag just den känslan att, fan, idag gick inte bra. Jag gjorde inte mitt bästa, trots att jag ville det. Jag hade en dålig dag helt enkelt. Så hade en normal människa tänkt, för ibland har man faktiskt dåliga dagar. Men när jag kom hem från jobbet med den känslan så satte jag mig i soffan med en klump i magen. Jag hatar att inte vara duktig. HATAR det.
En realistisk optimist
Jalla! Jalla! Sverige för alla!
Istället för att ligga i sängen hela dagen och vara lite halvdeprimerad och uttråkad.... Förmodligen ätit en massa chips och andra onyttigheter också, så åkte jag till Västerås.
Vad har jag gjort i Västerås? Jo, jag åkte dit för att besöka storasyster och för att vara delaktig i skolans demonstration mot Migrationsverket. Tydligen har 6 elever hotats att bli utvisade från Sverige helt utan anledning.... Ungdomar som bott i Sverige i flera år får helt plötsligt inte stanna kvar utan måste åka tillbaka till krigsdrabbade länder.
Mänskliga rättigheter, vad är det?
12/12 -12
Det har blivit lite av en vana att blogga lite på kvällen. Mellantimmen då man är ganska trött, men ändå är det för tidigt för att sova....
Så jag fördrivet tiden nu och klockan 23.00 börjar House, då kan jag krypa ner under täcket och börja halvsomna framför den haltande och ibland elaka doktorn.
Annars då? Jag mår bra men är dock lite besviken för att det inte hänt något roligt idag och jag har heller inte haft någon vidare tur. Det är trots allt den 12/12 -12 och 12 mitt turnummer.... Men men, jag kanske har haft tur fast jag inte vet om det....vem vet? Hade det varit en helt vanlig dag kanske hissen hade pajat och jag fallit 10 meter rakt ner i avgrunden och dött....
Aja, det var allt. Hej då
Mat!
Kom hem och fick äta god mat som älskling lagat! Sååå jädrans gott
Bye Bye syrran
Åkte in till stan idag för att säga hej då till syrran för att hon åker till Berlin igen. Så till jul fattas båda mina systrar...tråkigt. Efter det blev det lite shopping och ta tag i några ärenden.
Och dem senaste dagarna har jag varit ledig, sett massa avsnitt av The real housewives of Beverly Hills och varit barnvakt åt Aaron och Levi! Imorgon blir det jobb igen.
Puss och kram
Ett sjukligt beetende.
Jag spenderade ungefär 1,5 timme inne på H&M idag...fanns jättemycket fint som jag ville ha. För en gång skull provade jag kläder också i butiken. I vanliga fall brukar jag inte göra det. Tar sån jävla tid och jag tycker om den där impulsen. Bara köpa något, snabbt. Känslan av att kunna hänga in något nytt i garderoben gör mig lite glad. Okej, jag märker redan nu att jag verkar lite störd på den här fronten.
Jag står i provhytten, provar kläderna och allt sitter perfekt. Jag går ut ur provrummet och en anställd säger snällt att jag kan hänga alla provade kläder på klädställningen (eller hästen, en specialterm för oss som jobbar i butik, hehe). Nej, sa jag och gick ut med famnen full av kläder och hon såg förvånad ut över att jag skulle ha allt. Hmmm...
Jag ställer mig i kön och ska betala. Sedan drabbas jag av sådan ångest, kollar på alla kläder som jag håller i och känner att jag inte vill ha nånting alls.Går ur kön och hänger tillbaka allt på rätt plats.
Är jag störd?!
7e december
Kuckelikuuuu!
Idag är jag ledig och brukar ha följande rutiner på mina lediga dagar:
- sova till 9.20
-slå på tv3 och kolla på The real housewifes of Beverly Hills
....
Har ni sett The real housewifes of Beverly Hills? Jordens mest underhållande program (och ganska lättsamt att se såhär direkt på morgonen när huvudet fortfarande är lite mosigt)
Hörs!
Myskväll
Nu ska vi poppa popcorn, dricka julmust och se på någon film! Vilken vet jag inte och jag bryr mig inte så mycket heller för jag kommer ändå bara somna....efter att popcornen är uppätna såklart ;)
en bild på oss när vi är i Tyyyrkihiet
Fyllepartajj (Julfest med jobbet)
Tänkte ägna några minuter här framför datorn med att skriva lite. Jag är ändå ensam hemma och har alla 21 kvadratmeter för mig själv. Visserligen är det lite kyligt här, men ensamtid är aldrig fel. Jag skall försöka blogga lite igen, det är ju så jävla kul när man väl är inne i det! Lägga upp lite ego-bilder på sig själv, skriva om sin ganska ointressanta vardag, beklaga sig över saker och ösa konstiga och sentimentala kommentarer om oviktiga saker och ting. Men vem fan bryr sig om vad jag skriver? Inte jag i alla fall.
Jag har skrattat åt mig själv dem senaste dagarna när jag tänker tillbaka på julfesten. Ibland tror jag att jag fortfarande är bakis. Men det kan jag väl inte vara, eller? Haha. Nej. Julbord+öppen bar+bra sällskap+öppen bar+öppen bar+öppen bar+min kärlek vid min sida+bra musik. Helt plötsligt står vi och hånglar på dansgolvet. Med tunga och allt. Vi hånglade sådär grovt så man blir äcklad om man skulle se några andra göra det. Så, vi kan kalla det för fyllehångel, för allt som har med fylla att göra är oftast okontrollerat, ohämmat och bara så jävla bra. Just då. Förstå mig rätt, att hångla är bra. Finns säkert några studier på att folk borde hångla mer för att släppa loss lite fler endorfiner och bli gladare, precis som med kramar. Fast omständigheterna kunde ha varit lite annorlunda.
Jag och den jag är ihop med är nämligen kollegor. Vi har varit ihop i ett år. Vi har hållt vårat förhållande hemligt i ett år, tills julfesten. Jag minns det såhär: Det är jag och Jimmy på dansgolvet. Vi dansar, bara han och jag. Vi är på fest med våra kompisar, vi kör ett grovhångel (fyllehångel), musiken dämpas, det är bara han och jag igen. Klick, tillbaks till verkligheten igen (torkar mig runt munnen), jahopp, där står Sverigechefen, resterande av våra kollegor och våran chef. What to do?
På något sätt har det minnet lagt sig långt bak i huvudet, hjärnan har använt sin sellektiva förmåga och det har glömts bort. Tills jag kommer till jobbet igen och blir påmind. By the way, it's now official!
What we dream is all that matters
Godmorgon på er! Idag är set onsdag men det känns faktiskt som fredag (?) kanske för att i måndags (första jobbdagen på tre dagar) jobbade jag 8-19.... Dagen efter det 10-19. Men som sagt, denna regniga dag är jag ledig!
Har i alla fall haft en grym helg! Maggan kom upp hit, vi såg Swedish house mafia (!!!!!!) och drack massa öl. Plus att mamma, pappa och syster var här över helgen :) men åter till konserten, det var hur bra som helst. Vi stod och dansade konstant i två timmar och öronen fylldes av ljuv musik. Det var om kring 35-40 000 människor på friends arena. Himla många! Ett minne för livet, helt klart.
Nu ska jag hoppa in i duschen, gå och sola och sedan ta mig in till stan för att hitta en klänning till julfesten!
Puss och kram!
Första uppdateringen på min iPhone!
Hej hej! Jag hoppas att ni mår bra där ute. Själv har jag spytt som en gris för några dagar sedan. Det höll i sig i lite mer än ett dygn och jag trodde jag skulle spy upp mina inälvor. Jag hade ju liksom inget annat kvar i magen.
Fy fan vad jag tyckte synd om mig själv. Jag låg där i sängen och sprang till toaletten stup i kvarten. Aja, kanske lite TMI.... Men så var det. Nu mår jag i alla fall bra och kan äta normalt igen :)
Och såhär har jag sett ut dem senaste dagarna, sminklös, sunkig och spyig ;)
....
Så har åren gått och jag har vuxit med dem till en ålder av 21. Vilket i och för sig inte är en ålder. Jag har bara gått upp lite mer i vikt, typ. Fast inte så mycket. Inte för att jag bryr mig. Jag har bestämt mig för att jag nångång ska böra plugga. Till vad vet jag inte. Men att jag ska, det är ett faktum. En dag kommer jag vilja ha barn. Det vill väl alla? Då vill jag inte stå där utan utbildning. Nä. Jag gillar barn. Eller jag har börjat gilla barn, dem är inte så tokiga ändå. Det är väl mest jag som är knäpp. Fast barn blir inte akuellt förän om många år...så jag vet inte riktigt varför jag skriver om det? Poängen är i alla fall att jag vill ha en vettig utbildning.
Som jag skrev innan, 21 är verkligen ingen ålder. Men jag känner panik inför framtiden. Vet inte varför. kan det vara för att klockan nu är ganska mycket och jag sitter ensam uppe mitt ute i skogen? Kan va. Det är sjukt hur människors liv kan vara så annorlunda i 21års åldern. En kanske har barn medan den andre festar som en tok. Jag är glad att jag har det som jag har det. Skulle faktiskt inte vilja byta det mot någonting annat.
imorgon ser det ut att bli ganska bra väder....med ganska bra menar jag att det inte kommer regna. det fina vädret kan gärna komma nu såhär i slutet av min semester. Perfekt avslut. Sen kan det bli dåligt igen, det gör mig inget. Förresten så har jag och syrran skypat i nästan 3 timmar nu, varav den senaste 1,5 timmen har ingen sagt nånting. Men det behövs inte. Vi känner varandras närvaro lite extra genom datorn, hon i tyskland och jag i sverige. Men nu måste jag säga hej då, för jag är trött. hej då till er också!
Det fina i kråksången
Veckan började på värsta tänkbara sätt. Det är måndag och jag tror att jag är ledig så jag vaknar när jobbet ringer och undrar vart jag är. Den ångesten går inte att beskriva, sånt man har drömt mardrömmar om. Jag hade tydligen kollat fel i schemat...Klant. Jag blir en timme sen och alla skrattar åt mig. Ja, tänkta er...det kan även hända mig! Fast det kommer aldrig hända igen...haha.
Hela veckan har faktiskt varit riktigt bra, även om jag är trött efter många dagars arbete. Igår blev det AW med en del av kollegorna, drog först och käkade på en kinarestaurang och sen drog vi vidare till ett sunkställe precis bredvid för att det regnade så djävulskt mycket. Musiken var aphög och drickan billigt utspädd. Haha. Men det var trevligt.
Ja, och här sitter jag nu och ska snart lyfta på mig för att göra lasagne. Ha de bra ni!
Det fina i kråksången
Veckan började på värsta tänkbara sätt. Det är måndag och jag tror att jag är ledig så jag vaknar när jobbet ringer och undrar vart jag är. Den ångesten går inte att beskriva, sånt man har drömt mardröm om. Jag hade tydligen kollat fel i schemat...Klant. Jag blir en timme sen och alla skrattar åt mig. Ja, tänkte er...det kan även hända mig! Fast det kommer aldrig hända igen...haha.
Hela veckan har faktiskt varit riktigt bra, även om jag är trött efter många dagars arbete. Igår blev det AW med en del av kollegorna, drog först och käkade på en kinarestaurang och sen drog vi vidare till ett sunkställe precis bredvid för att det regnade så djävulskt mycket. Musiken var aphög och drickan billigt utspädd. Haha. Men det var trevligt.
Ja, och här sitter jag nu och ska snart lyfta på mig för att göra lasagne. Ha de bra ni!
